…eller vad man kan åstadkomma med lite kärlek, Equibodybalance och Equiband.

Våren 2015 ringde Yvonne Karlsson upp mig. Yvonne är en gammal klass/klubb/tävlingskompis från Jönköping men nu hade vi inte hörts av på flera år. Det skulle det bli ändring på nu.

– Hej! Du måste nog komma hit och kolla på en häst jag börjat rida. Veterinärerna hittar inget så det är inget fel på den men inte är det rätt heller. Hon bockar och stegrar och kan sparka bakut så in i h-te. Hon älskar att hoppa men det funkar inte för det blir korsgalopp hela tiden. Det är nåt som inte stämmer…

Sagt och gjort. I stallet möttes jag av en bekant syn. Det vill säga en häst som är kantig, stel på vissa ställen, tom på andra ställen och öm på flera ställen. Bara genom att titta på den i stallgången så skvallrar musklerna (eller snarare avsaknaden av dessa) om att hästen inte kan bära sig och att ryttaren har kämpat en ojämn kamp mot 100-tals kilo som inte fungerar.

Den kantiga fröken på stallgången kallades Loppan. Hon hade köpts in av en vän till Yvonne, som alltså var medryttare på hästen, året innan och då hade den haft föl och inte varit igång på ett tag. De visste att de behövde hjälp av något slag men hur och vad?

Jag började med att behandla alla uppenbara problemområden. Jag ville ha igång rörlighet i vissa partier och dämpa smärta andra. Sen var det dags att jobba Loppan i Equibodybalance. Dvs utvärdera hur hon använder sin kropp samt lägga upp en plan för ”bygge”.

Precis som jag misstänkte så hade hon väldigt dålig balans, låst i hela överlinjen, ingen fungerande stötdämpning, fram- och bakdel för sig samt bakben utan kraft. Helt omöjligt att bygga muskler med dom förutsättningarna. Vi satte på Equiband och provade igen. Nu hände något. Det var fortfarande stora problem för hästen men fram- och bakdel kopplades ihop och plötsligt såg man att det fanns förutsättningar för korrekt arbete.

-Nu får du förklara vad du gör och ett sånt band ska jag ha! sa Yvonne.
– Så klart du ska och nu ska du få lära dig det roligaste du någonsin gjort, svarade jag..

Yvonne fick lära sig allt hon behövde för Loppans närmaste tre veckor och sedan skulle vi ses igen. Vi höll kontakt under tiden och ibland fick jag en filmsnutt som visade framstegen.

Här ser man att balansen har blivit mycket bättre och att hon tar mycket mer vikt på bakbenen. Saker och ting är på väg att falla på plats..

Tre veckor kommer jag till samma stall igen. På gången står en snygg, välmusklad häst jag inte känner igen så jag och Yvonne börjar småprata om lite annat först. Till slut säger jag att vi kanske skulle ta och ta in Loppan och sätta igång.

– Jamen det här är ju Loppan! Känner du inte igen henne?!

Vi började skratta båda två men förutom det var jag mållös. På tre veckor?! Vad har du gjort Yvonne?

– Din bodybalance med Equiband tre gånger i veckan, ca 20 minuter varje gång.
– Bara det? Inget annat? Hade faktiskt svårt att ta in denna otroliga förändring..
– Ja, och så det andra du visade också med massage och så..
– Men shit!! Det är ju helt grymt, fasen vilket bra jobb du gjort!
– Och så kul jag haft! Nu är hon mycket gladare också och kickar inte längre när vi rider.

Jag visste att Equibodybalance med Equiband skulle vara effektivt men SÅ effektivt hade jag aldrig kunnat drömma om. Jag har funderat en hel del på det och egentligen är det inte så konstigt. När hästen börjar använda sin kropp på ett ”rätt” sätt så händer det mycket i musklerna. De muskler som blivit kantiga av att kämpa emot (negativt) kan jobba avspänt med (positivt) muskelarbete i stället. Och de muskler som inte fått jobba alls, pga förutsättningar i fel läge stärker sig snabbt när de börjar få hjälpa till i muskelkedjorna.

Yvonne fortsatte jobba och rida Loppan från marken och uppsuttet och under tiden blev hästen starkare och starkare. Ägaren hade huvudansvaret för hoppningen som gick bättre och bättre och till slut var Loppan den fina hopphäst som hon skulle och ville vara. Nu har Loppan bytt ägare och innan köpet var klart fick de lova en sak. Ni måste fortsätta med Equibodybalance – hon behöver det…

Loppan
Nytaget kort på Loppan med sin nya ägare. Fin bärighet med jämna, fina muskler. Slutet gott, allting gott för fina, fina Loppan <3

Under tiden fick Yvonne blodad tand för behandling och ryktet spreds om vad hon åstadkommit med Loppan. Yvonne hade nu även köpt en Biolight och började hjälpa fler hon kände med Equibodybalance och Equiband med mycket gott resultat.

Ella

Ungefär ett år efter att jag träffat Loppan för första gången ville Yvonne ha råd för ytterligare en häst. En familj i samma stall som Loppan hade stått i hade köpt en ung ponny från Holland som de hade fått löfte om att vara lämplig för dem och flickorna i familjen såg fram emot att få börja tävla. Det började tidigt att gå snett och till slut funkade ingenting. De hade följt råd från ”hästfolk” de litade på och nu hade de en ponny som var helt låst i både kropp och psyke. De hade använt en sadel som enligt ”någon” passade men gav ponnyn hemska skav, och samma person hade även försökt lösa ponnyns problem genom att spänna in den. Till slut hade det gått så långt att ponnyn var oridbar och mer eller mindre farlig för ryttarna. När jag träffade lilla Ella brast mitt hjärta. Jag har aldrig sett en så ledsen häst i hela mitt liv och jag hoppades att familjen skulle förstå och verkligen vilja göra en förändring.

Ella 1

Och det ville dom. Jag hade kontakt med mamman och Yvonne och vi gjorde upp en plan. Först och främst en ny vetcheck inklusive koll av blodvärden och ålder (ponnyn såg yngre ut än vad som sagts och pälsen var helt glanslös). När allt va ok enligt veterinär så var det dags att börja bygga upp Ella. Jag och Yvonne pratade ihop oss och vi var helt eniga i upplägget. Vi ville börja från ruta ett och ingen ridning på ett bra tag. Familjen skulle koncentrera sig på att bygga upp förtroende och livsgnistra i ponnyn. Mycket helt kravlösa lekar och promenader samt successivt få in henne i lösdriften med mycket hästkontakt och rörelse. Yvonne skulle ge Biolightbehandlingar och börja bygga upp henne med Equibodybalance och Equiband.

Det visade sig att Ella var en mycket arbetsglad liten tjej som snabbt förstod och gillade stunderna med både familjen och Yvonne.

När familjen och Ella hade fått ”ett språk” och förtroende för varandra lärde Yvonne dem att också jobba ponnyn i Equibodybalance. Även det gick strålande och Ella växte både i kropp och knopp.

Tiden gick och under ca sju veckor byggdes Ella upp från scratch. Friska muskler byggdes och nu litade Ella fullt på sin familj. Hon hade blivit en stark och pålitlig ponny med hjälp av kärlek, omsorg, Biolight, Equibodybalance, Equiband, sina ägare och inte minst Yvonne. Jag blev uppdaterad med jämna mellanrum och varje gång blev jag lika glad över de fina framstegen.

Ella 2

Så småningom vad det dags för flickorna att sitta upp för första gången på länge. Man hade hittat en sadel som passade och det funkade hur bra som helst. Familjen var överlycklig. Yvonne var överlycklig. Jag var överlycklig. Men framför allt, nu var Ella en glad, frisk, stark och fungerade ponny! Och som en bonus, en fint självbärande och hållbar ponny dessutom!

Ella 3
Nytagen bild på finaste lilla Ella. Och visst blir man glad ända in i själen för både ponny och ryttare?

Jag säger inte att Equibodybalance och Equiband är lösningen för alla hästars problem men när jag gång på gång ser dessa fantastiska resultat så tycker jag i alla fall att det är värt att prova. En häst som har förtroende för sin ryttare, känner sig stark i sin kropp och kan bära sig själv på ett hållbart sätt är extremt värdefullt om du frågar mig.

Avslutningsvis, stort tack till er som bidragit till att jag får skriva om era hästar och visa era bilder. Förhoppningsvis så kommer det hjälpa fler hästar <3

 

Share via
Copy link
Powered by Social Snap