Hästens senor är en av hästens akilleshälar. Inte för att de är svaga på något sätt utan för att de är något ömtåliga och svårläkta på grund av sin förhållandevis dåliga cirkulation. Dessutom så läks de aldrig heller till 100% utan kommer alltid att vara lite svagare efter en skada eftersom kroppen reparerar dem med en vävnad som inte är lika elastisk som ursprungsvävnaden.
Man har mätt upp hur mycket ytliga böjsenan sträcks i vid olika aktiviteter och kommit fram till att den sträcks 3% i skritt, 6 – 8 % i trav och upp till 12 – 16,6% i galopp. Hur mycket den sträck i landningen efter ett hinder hittar jag inga uppgifter på men på senor från döda hästar har man sett att de kan gå helt av vid sträckningar mellan 12 – 19,7%. Man får väl dra slutsatsen att de kan sträckas något längre på levande hästar men i alla fall – många hästar presterar på gränsen för vad senorna klarar av.
När vi pratar om senor så vill jag också passa på att avliva en myt. Man brukar ju höra att hästens senor stärks av så kallad ”road work” dvs att man skrittar eller travar på asfalt eller annat hårt underlag men detta stämmer inte. OM de skulle stärkts (dvs bli bättre på att motstå sträckning) så skulle det i så fall ske på bekostnad av elasticiteten och då har man snarare uppnått en försämrad funktion. Däremot så ger trav på hårt underlag i ca 5 – 10 minuter en bra effekt om man vill stärka skelettet och då helst på yngre hästar som håller på att bygga upp sin benmassa. Att trava längre perioder förbättrar inte effekten utan 5 – 10 minuter räcker gott.
Många upplever ändå att benen känns väldigt fina och ”torra” efter ett road work-pass. Min egen slutsats av detta är att eftersom det hårda underlaget inte erbjuder någon svikt så kommer stor del av stötdämpningen tas upp av hoven vilket ger en extra skjuts till hovmekanismen som i sin tur ger en rejäl skjuts till cirkulationen. Vad tror ni? Verkar det rimligt? I vilket fall som helst, även om inte dessa pass stärker senorna på det sätt man kanske trott så är det ju ändå bra att rida på olika underlag.
Avslutar med en helt suverän filmsnutt, tyvärr har jag inte hittat den på youtube så jag hoppas ni har facebook så ni kan se den. Vilka otroliga krafter!
http://www.facebook.com/photo.php?v=1490413062724
Källa: Equine Exercise Physiology (David Marlin, Kathryn Nankervis)
Kul o intressant att läsa din blogg!
Tänkte bara höra, jag har alltid innan hört att senorna ska värmas upp vid träning och det låter ju rimligt men har också hört nu att benskydd och liknande som inte andas och håller in värmen och gör senorna för varma kan skada hästen, det låter ju också rätt rimligt, hur är det egentligen med benskydd och lindor?
Va kul att du gillar min blogg, tack! 🙂 Ja, senorna kan bli väldigt varma, man har mätt upp temperaturer på 46 C (enligt boken jag källangivit) och förr så trodde man att dessa höga temperaturer inverkade negativt på senvävnaden. Tydligen har man sett att just cellerna som utgör själva senan är förhållandevis tåliga för höga temperaturer däremot är man inte helt säker på om det inverkar negativt på andra typer av celler i anslutning till senorna. Personligen så tror jag att vid måttlig träning så är inte materialet av så stor betydelse vad gäller benskydd och när det gäller lindor så är det nog viktigast att linda lagom hårt. När man börjar komma upp i hårdare träning/tävling så tror jag att det är viktigare att materialet har rätt egenskaper, till exempel att de andas och sitter väl, och att man tänker på att kyla benen efter ansträngning. Minst 15 minuters kyla på varje ben så att investera i kyldamasker kan nog vara väl spenderade pengar.
Låter logiskt =) Tack för ditt svar!
Apropå att träna på hårt underlag så redogör Göran Dalin (Dekauns vid SLU) i en artikel ur Hästjornalen varför man bör träna på hårt underlag emellanåt. Skelettet ”tränas” helt enkelt upp att bli starkare även efter kortare stunder med högre belastning då benet har en ”minnesfunktion”. Dessutom är lederna ytterligare en viktig del som behöver stärkas succesivt med hjälp av belastning då själva näringsförsörjningen till ledbrosket sker via en ”mekanisk pumpmekanism” som uppstår när brosket (som består av 70% vätska) belastas och trycks ihop och sedan suger tillbaka ledvätska igen då belastningen avtar. Ledbrosket har inga egna blodkärl utan får sin näring via ledvätskan. På detta sätt blir brosket tjockare (och skyddar benytan under densamma) och ”pumpmekanismen” blir effektivare! = Frisk häst 🙂
Mvh
Karin
Hästhälsan Väst
Tack Karin! Bra tillägg, det finns många strukturer som tjänar på lite ”road-work” då och då 🙂
Fantastiskt kul att läsa din blogg Vivi, du är så duktig, lyfter ämnen som ingen annan=) Apropå senor så tänkte jag på min yberskadade travare och veterinärbesök nr1 för 14 månader sen. Stora blödningar i gaffelbandet hö f, dessvärre har ju just gaffelband en förmåga att skapa en sån stor sur ärrbildning MEN att läka under belastning har visat sig kanon! Tack vare Biolighten och road work=) så läkte hästrackarn på 3 månader, endast en shockwawe behandling vecka 1 för att slå sönder den ärrbildning som uppkommit efter 2 år i hage…
Läkning under belastning har vi sen provat på flera hästar och jooo, det funkar kanon! Mkt snabbare på senor dock. Gaffelband är ju tråkiga att det inte verkar vara nån nybildning av cellerna så man har ju inte mycket att jobba med. Jag tror man måste vara modig och våga prova…. Kram!
Tack Sofia! Blir alldeles rörd 🙂 Väldigt intressant med era travare och jag tror faktiskt att ni är helt rätt på det! Vad gäller humanrehabilitering så har man ju länge rekommenderat excentrisk träning (dvs belastning under förlängning av senan) vid inflammerade senor och när jag av ren nyfikenhet googlade så hittade jag den här länken
http://www.medfak.umu.se/forskning/smartande_senor/ vilken definitivt backar upp er metod 🙂
Sen är ju gaffelbandet lite speciellt eftersom det faktiskt ursprungligen är en muskel. Jag har fått lära mig att gaffelbandet ändå har kvar lite bättre cirkulation och borde därmed även ha bättre förutsättningar för läkning. Kanske är det dock så att vävnaden är lite ”förvirrad” (ja, nu uttrycker jag mig knasigt men jag tänker så här:) Det finns ju olika sorters bindväv och när kroppen lagar exempelvis en muskel så är det ju inte med samma sorts bindväv som är i senorna. Kanske just gaffelbandet lagar sig med den sorts bindväv som som normalt används till ”att laga muskler” och i så fall kanske är i behov av ännu mer cirkulation än vad gaffelbandet har ”nuförtiden”. OM det är på sättet så måste ju road work och Biolight vara helt super på detta, dels för att öka cirkulation och dels för att stimulera att läkningen ”lägger sig rätt” och inte bara blir stor och knölig. Fasen Fia, du är ett geni! 🙂