Det finns två marknadsföringsstrategier som definitivt får mig att dra öronen åt mig. Det ena är före- och efterbilder med värmekamera och det andra är ett upprepande av “ny forskning”.

Ni minns kanske mitt fredagsinlägg för nån vecka sen där jag beskrev att det gått devalvering i ordet “rehab”, detsamma verkar gälla “forskning”. Helt plötsligt verkar väldigt mycket kunna passera som “forskning” och det är väl så det blir när ingen, eller i alla fall tillräckligt få, ifrågasätter. Personligen så står jag nog fast vid det jag lärt mig, nämligen att ska något kallas för forskning så bör det ha blivit vetenskapligt publicerat men vi kan börja med värmekameran…

Jag har jobbat med värmekamera i ca tio år och det kan vara ett riktigt bra redskap som genererar komplexa, spektakulära OCH väldigt lättmanipulerade bilder. Själv använder jag den som en pusselbit och drar ALDRIG några slutsatser enbart från bilderna. Att använda bilderna i marknadsföring kan ju såklart vara lockande med så fräcka färger och det känns ju “vetenskapligt” och “säkert” med tydliga före- och efterbilder, inte mycket att ifrågasätta där som lekman. Men värmekameran ser enbart ytan och att exempelvis en häst ser blir mer färgglad efter att den har haft ett visst täcke på sig betyder INTE att cirkulationen har ökat, det betyder bara att den har blivit lite varmare för den har stått med täcke på. Det vill säga vilket täcke som helst.

Värmekameran tar också in och “färglägger” allt den “ser” så det är till exempel busenkelt att först ta en bild på hästens ben, därefter lägga något varmt eller kallt i utkanten av fokus och ta en ny bild. På så sätt kan man få hästens ben att se varmare eller kallare ut på bild två beroende på vad man kanske påstår sig ha behandlat den med däremellan. Svårare än så är det inte och passerar därför inte som trovärdig marknadsföring om du frågar mig.

Så till min skepsis mot “ny forskning” vilket får inledas med en anekdot. I en löpargrupp jag är med i på FB så diskuterades filmen “The Game Changers” som nu finns på Netflix, så klart blev jag nyfiken och kollade på den härom dagen. Efteråt kunde jag inte avgöra om det var bra eller dåligt att jag såg den. Men samtidigt…en känsla av progaganda…lite sekt-känsla nästan…nä..undrar om detta stämmer…”ny forskning”… Måste undersöka.

Så jag gick in på Jacob Gudiols – mästare på träning och kost och när du och jag hänger på FB så lovar jag att han sitter och plöjer (riktigt) forskning – hemsida för att kolla om/vad han eventuellt har skrivit om filmen. Oh ja, det hade han och mycket riktigt så pulveriserade han det mesta som sagts i filmen. Han uttrycker sig till exempel så här om ett avsnitt:

Befriande rakt på skulle jag säga och det stämmer väldigt väl överens med vad jag tänker många gånger när jag ser “ny forskning”. Vad tänker du när du ser “ny forskning”? Köper du det rakt av? Eller börjar du fundera, vem har forskat, hur är det forskat, var är det publicerat eller är det bara självstudier och tidsfördriv?

Vill också i sammanhanget nämna att nästan oavsett vad man tycker eller tror eller vill tro på så kan man hitta studier som styrker ens teori. Vill jag att det ska vara bra att äta bajs så kommer jag, om jag letar tillräckligt länge, garanterat hitta nån liten studie som pekar på att det skulle vara fördelaktigt (förhoppningsvis inte men ni fattar vad jag menar). Och omvänt kan man hitta studier som pekar på motsatser om man är i behov av det. Och man kan också välja att lyfta fram studier som pekar åt ett håll som inte alls är relevanta för sammanhanget och därigenom påstå att något “funkar eller inte funkar”. Exempelvis så har man sett i studier att kinesiotape inte funkar. På högpresterande atleter. Dvs man har tejpat friska idrottsmän och sen kollat om de kan prestera bättre med tejp, det gjorde det inte. Föga förvånade om du frågar mig. Om du liksom redan är maxad så är det inte sannolikt att tejp kan öka din prestationsförmåga. Om man däremot har en nedsatt funktion nånstans, eller en vävnad/struktur som bör avlastas eller få stöd, eller för kroppsmedvetenhet osv där tycker jag däremot att det kan vara läge att tejpa och det kan ju näppeligen viftas bort med hänvisning till studie på friska toppatleter.

Som man förstår så är det här med forskning och studier inte helt lätt, hur ska man tolka och vem ska man tro på? Har tyvärr inget jättebra svar på den frågan men rent generellt vore det nog bra om fler började ifrågasätta både “forskning” och “rehab” om inte annat så för hästarnas skull.