Vattenträning för hästar, hur bra är inte det! Detta fantastiska träningssätt som verkligen kompletterar annan träning med att komma åt muskelgrupper på ett unikt sätt. Ett härligt crossfit-pass där hästen får jobba igenom hela kroppen utan ryttare på ryggen. Så värdefullt för både prehab och rehab och hästarna ser verkligen ut att gilla det!
Under åren som gått med vattenträning har jag lärt mig jättemycket, jag har läst på allt jag kan om vattenträning men framför allt noggrant studerat samtliga hästar när de går i vattnet. Jag har tittat på hur de väljer att använda sina kroppar i vattnet och utefter det har jag anpassat vattenhöjd, hastighet och lutning för att stärka det vi vill utan att överanstränga det vi inte vill överanstränga.
Jag har också anpassat miljö, redskap och rutiner för att hästarna ska få en så bra upplevelse som möjligt. När de kan känna sig trygga och avspända med mig, i lokalen och på vattenbandet kan de också slappna av och jobba mer genom kroppen vilket är mycket värdefullt för resultatet.
Under åren har jag också fått många frågor om vattenträning, flera frågor är återkommande och därför tänker jag att det kan vara lämpligt att samla alla frågor så man enkelt kan få svar.
Hur ofta behöver man komma för att få resultat?
Det beror lite på vad man har för häst och vad man vill åstadkomma med vattenträningen. På de rehabhästar som kommit har vi fått jättefint resultat på en gång i veckan i ca 10 veckor. En del av dem har kommit två gånger i veckan initialt och en del har vi fasat ut så det är kanske 10 dagar mellan besöken i slutet av perioden. Vill lägga till här att det handlar om hästar som är så pass långt i sin rehab att de även får tränas uppsuttet.
På yngre hästar som kommer för att bygga upp stabilitet så är 1 – 2 gånger i veckan i 5 – 10 veckor lämpligt men vi har sett fina resultat även på de som endast har möjlighet att komma varannan vecka.
På sport- och fritidshästar där man vill lägga till vattenträning för att stärka muskelgrupper som behövs i exempelvis ökad samling, rundare språng eller andra önskemål så ser vi fina resultat på en gång i veckan i 3 – 5 veckor. Nedan en islandshäst som varit på PEMF och vattenträning fyra gånger.
Därefter lägger man upp plan efter önskemål, ekonomi och tid. Många upplever att de kan ”rida på resultatet” det vill säga att hästen efter att ha lärt sig aktivera dessa muskelgrupper lättare ”hittar” dem och att ryttaren kommer lite då och då för att påminna. En del kommer exempelvis varannan vecka för lite tuffare styrketräning och upplever fina resultat av det.
Hur högt brukar du fylla vattnet?
Det går att fylla på upp till bogen och på mindre hästar eller ponnyer ännu högre förutsatt att det inte rinner in vatten i blöjan men det finns inget att vinna i att fylla så högt som möjligt för varje häst. Jag tittar på hur hästen använder sin kropp i vattnet och har alltid med mig vad vi vill uppnå med just denna hästs vattenträning. Mitt mål är att få den att använda kroppen och vattnet på allra bästa sätt för ändamålet vid varje tillfälle. Jag jobbar generellt på lågt vatten (max upp till framknäna men oftast någonstans mellan kota och framknä) och det är också lågt vatten man sett i studier som lämpar sig bäst.
Hur fort lär sig hästarna att gå på vattenbandet?
Första gången är det alltid lite vingligt, orytmiskt och man kan riktigt se hur hästarna koncentrerar sig. I de allra flesta fall så tar jag in lite vatten redan första gången men de går inte så länge. Måste få säga att det är rörande att se hur stolta både ägare och häst är efteråt och härligt att så många uppmuntrar sina hästar när de är så duktiga och vågar lita på oss när vi stänger in dem i en glaslåda och fyller på med vatten. Andra gången har de koll på vad vi ska göra och då brukar balans och annat vara mycket bättre redan från start.
Finns det hästar som får panik när vattnet kommer?
Nej, jag har aldrig haft hästar som får panik av vattnet. Det finns annat som gjort att hästarna reagerat och blivit stressade men med den miljön, de redskapen, den utrustningen och de rutinerna vi har nu så går det väldigt lugnt till och det blir sällan någon större dramatik. Helt ärligt är det fler hästar som har åsikter om att få ben och hovar avspolade på nytt ställe än när vattnet kommer in i bandet 😉
För vilka skador är det lämpligt att vattenträna?
Den här listan kan göras hur lång som helst. För vissa hästar handlar det kanske mest om att hålla igång under skadeperioden så de inte tappar ”allt” och ryttaren får börja om på noll med en omusklad häst när det väl ska sättas igång. För andra hästar är det angeläget att bygga upp en stabilitet och styrka som kanske varit en av orsakerna till skadan. Eftersom jag gör individanpassade upplägg så anser jag att i princip alla skador, där hästen får röra på sig och kanske helst börjar närma sig uppsutten träning, är lämpliga att se över om vattenträning ska läggas in i rehabplanen. Sårskador är så klart inte lämpliga om de sitter på sånt ställe vattennivån överstiger skadan. Dessutom! För att behålla lämplig vikt eller reducera vikt som uppkommit under konvalecensen är vattenträning oerhört värdefullt, en del hästar kan dra på sig en övervikt på uppåt 100 kg vilket så klart inte gör varken individen, ridbarheten eller skadan något tjänst.
Finns det några skador som inte är lämpliga att ha på vattenträning?
Här kommer kunskap, erfarenhet och möjligheter att individanpassa träningen in. Det finns flertalet skador där viss typ av vattenträning inte är lämplig. Vilka skador det är och varför vattenträningen inte då är lämplig beror på vilken skada, hur hästen väljer att använda kroppen i vattnet samt hur den ansvariga för vattenträningen väljer att anpassa vattennivån, hastigheten och lutning (långt ifrån alla vattenband kan sättas i lutning). Det finns också hästar som har flera diagnoser där en viss vattennivå kanske är lämplig för den ena skadan men inte alls lämplig för andra. Här är en film på en häst som går på 30 cm vatten, i början av filmen går han i 3 graders lutning och i slutet ingen lutning. Lägg märke till hur han använder benen, hur mycket mer han lyfter när det inte är någon lutning. Denna hästen skulle inte lyfta benen så utan lutning hade vi inte kunnat göra ett bra program för hans skada.
Vad används pulsklockan till?
Framför allt för att hålla koll på stressnivån på hästar som är nya på bandet så jag vet när det kan vara dags att exempelvis börja ta in vatten. För hästar som är igång är vattenträning inte främst avsett som konditionsträning så pulsen kommer inte upp särskilt högt. Hästar är fantastiska på att anpassa slagvolymen, dvs hjärtat pumpar ut mer blod vid varje slag, så pulsen ligger oftast mellan 30 – 60 slag även om hästen jobbar på rejält i vattnet. Därför ger pulsen inte en bra indikation på hur trött hästen är lokalt i musklerna. Precis som när vi går på gymmet kan ju vissa övningar vara rejält tröttande för vissa muskelgrupper utan att vi för den skulle ligger särskilt högt i puls. Därför är det viktigt att hålla koll på andra parametrar när hästen går på bandet som ansiktsuttryck, tempo och teknikförsämring så träningen blir uppbyggande och inte minst säker.
Får hästarna träningsvärk av vattenträningen?
De första gångerna de går så kommer de sällan upp i varken hastigheter, vattenhöjd eller lutning som genererar särskilt mycket träningsvärk. Däremot kan de första gångerna vara lite mental tröttande för hästarna. När hästarna är vana att gå på bandet så kan man anpassa hur tuffa passen ska vara och de flesta upplever snarare att hästarna är väldigt fina att rida dagarna efter vattenträning än att de skulle vara stela av träningsvärk.
När kan man förvänta sig se eller känna resultat?
Det beror på utgångsläget och vad som är syftet med träningen. På hästar som är fullt igång och man vill jobba med rörlighet och/eller aktivering av bärande/lyftande muskelgrupper så brukar man känna ganska stor skillnad efter tre gånger. På yngre hästar där man jobbar med att öka stabiliteten behövs lite fler gånger och på rehabhästar som rids måttligt kanske man inte ser nån skillnad förrän det är dags för återbesök hos veterinären och det är dags att longera. Om och när man SER skillnad beror så klart också på vad hästen gör utöver vattenträningen samt om foderstaten är välavvägd. På filmen visas häst som går på 0 cm, 20 cm samt 40 cm vattenhöjd utan lutning.
Brukar du trava hästarna i vattnet?
Nej, jag ser inga fördelar med att trava hästar i vattenträning. Rörelseomfånget minskar och säkerhetsriskerna ökar. Nästan alla hästar kommer nån gång under passet dra ner på tempot rejält för att de eventuellt vill bajsa, kanske skaka på sig eller ser eller hör något som gör att de tappar rytmen. Jag brukar oftast hinna stanna bandet så de inte åker bak i bommen men i de fall jag inte gör det så kan det bli lite drama. Jag skulle aldrig hinna stanna en häst som travar på bandet och jag ser ju som sagt ändå inga fördelar med det. Man får ju upp pulsen, det är jobbigare att trava än att skritta i vattnet så för konditionsträning skulle det i så fall finnas en poäng men de som kommer till mig har hittills kommit för fysioterapi eller styrketräning och för högt vatten i för högt tempo har man sett är högst olämplig vattenträning för häst. Sen har ju hästar oftast inga problem med att jobba fort och/eller rusa ifrån sina problem, det är det långsamma, kontrollerade, koncentrerande arbetet som de istället behöver hjälp med att åstadkomma och där ger vattnet fantastiska möjligheter. Så jag brukar istället låta hästarna gå på riktigt långsamma intervaller, då utmanar man balansen och jobbar med stabiliserande muskelgrupper och man kan även se andra intressanta och värdefulla förändringar i rörelsemönstret när man sänker tempot.
Brukar det vara svårt att få in dem i bandet?
Nej, det brukar gå bra. En del kräver dock lite övertalning och där är pulsklockan värdefull att man kan se om de är rädda eller ”bara” tveksamma. Vårt band är dessutom nedsänkt så hästarna behöver inte gå upp på ramper och det står inte heller intill nån vägg så det går att gå in från två håll.
Vilka muskelgrupper tränar hästen i vattnet?
I motståndet och med rörelsen som uppstår när hästen använder kroppen i vattnet kommer man åt bärande, bromsande, framåtgripande, lyftande och stabiliserande muskelgrupper. Det vill säga de muskelgrupper som är svåra att komma åt i annan träning.
Lårmuskler – Det är en muskelgrupp som behöver vara stark för att stabilisera knäleden. För att kunna hålla emot i samlande rörelser samt trycka ifrån uppåt i runda språng över hinder behöver man ha starka knästräckare. Baksida lår får träning när hästen ökar sin böjning i knäleden. Att gå 15 min i vatten motsvarar att gå över ca 950 upphöjda bommar så självklart får hela bakbenet träning.
Höfböjare – denna muskelgrupp sitter på undersidan av ländkotorna, löper under bäckenet och fäster högt upp på lårbenet. Höftböjaren är en viktig stabilisator av bäckenet och förr pratade man mycket om att denna muskelgrupp skulle vara ”tight” och således behövde både stretching och olika typer av ”release” men nu har man istället gått över till att det sannolikt är så att den är svag. Och ja, det känns helt rimligt, när det gäller att röra sig framåt (vilket både vi och hästarna gör) så använder vi oss främst av muskler på ”baksidan”. För att skapa balans mellan framsida och baksida behöver vi därför aktivera magen (vilket man pratat om i decennier) och därmed troligen även höftböjaren (snarare än att stretcha den). I vattenträning och framför allt med lutning på bandet så får man jättefin träning av höftböjaren.
Skuldergördeln (Thorasic sling) – På hästar som kommer regelbundet för vattenträning ser vi efter ett tag mycket fin utveckling av muskler kring bogar och bröstkorg som lyfter manken. Ofta breddar de sig mellan frambenen också som ett resultat av träningen.
Magmuskler – I vattnet, framför allt i lutning och när den går långsamt, behöver hästen aktivera sina magmuskler för att jobba i motståndet. Att ha starka magmuskler är avgörande för en stabil bål/core.
Ryggmuskler – Vi ser jättefin utveckling av ryggmuskler på hästar som går i vattenträning. Det är bland annat de små, stabiliserande musklerna som ligger närmast ryggraden, de sk multifiderna som får stimulans. Om hästen haft smärtproblematik har kroppen ”stängt av” dessa muskler och de måste aktiveras igen genom riktad träning. Men även på allmänt ryggsvaga hästar kan man dra slutsatsen att dessa muskler inte är aktiverade som de borde. I vattnet, med den rörelsen som uppstår och utan ryttare på ryggen, kan vi komma åt och erbjuda fin träning för dessa oerhört viktiga muskler. En stark bål är generellt mycket viktig för hästens både hållbarhet och prestation. Men en stark bål kan krafterna som bakdelen skapar transporteras genom kroppen och utnyttjas till fullo oavsett om man vill hoppa högt, göra piruetter eller springa fort.
Starka muskler som bär, lyfter och griper framåt helt enkelt och i tillägg en stark bål. Det är vad man kan förvänta sig av rätt utförd vattenträning. Jag vill i tillägg till de ”diagnoser” jag nämnt ovan även lägga till problematik i halskotpelaren. För att långsiktigt komma tillrätta med diagnoser i halskotpelaren måste hästen lära sig att aktivt stabilisera densamma på rätt sätt. Om detta ska lyckas måste den först ha stabilitet och styrka i bålen. Det går att jobba med detta parallellt men det går inte att hoppa över eller bortse från det faktum att det är bakifrån och genom en stark bål som hals och huvud måste bäras.
Hur ung kan hästen vara när man börjar med vattenträning?
Om man vet med sig att man har en stor och instabil unghäst så kan det vara lämpligt att komplettera ridningen relativt tidigt med vattenträning. Jag har 3åringar som kommer för att bygga upp balans, motorisk kontroll, stabilitet och styrka i framför allt bål och bakknän och jag tycker dessa ägare tänker helt rätt.
Är det lämpligt för äldre hästar att komma på vattenträning?
För äldre hästar kan det vara värdefullt att komplettera vattenträning med PEMF eller Relaxen och komma då och då för att behålla rörlighet. Det finns också studier som visat att vattenträning gör gott för hästar med artros. Inte så att det på något sätt läker artrosen men det hjälper hästen att hålla kroppen i gott skick med liksidighet, bärighet och rörlighet för att på bästa sätt kunna hantera artrosen.
Gör du mer än vattenträning för hästar i rehab?
Absolut! Det finns ju massor jag kan komplettera med för ett optimalt rehabupplägg. Förutom passiv fysioterapi i form av PEMF, laser, djupvåg, massage, stretching, dry needling, TENS/NMES, mobilisering, kinesiotape kan vi även titta på stabiliserande övningar, Equiband, Equibodybalance och balansplattor. Det finns alltid mycket att göra för hästar i både prehab och rehab och om ägaren vill göra ”allt” så finns jag här.
Hur går man vidare med vattenträning efter rehaben?
De flesta fortsätter men kanske inte lika ofta. Man har sett hur gott träningen gjort hästen så har man ekonomi och tid att fortsätta komma med jämna mellanrum så gör man gärna det.
Återanvänds vattnet?
Ja det gör det och med jämna mellanrum så byter vi ut allt vatten och emellan dessa tillfällen så fyller vi regelbundet på med nytt då filtren backspolar ut lite vatten varje dag.
Är det kemikalier i vattnet?
Ja, vi har lite klor i vattnet för att förhindra bakterietillväxt.
Vad är det för temp på vattnet?
Vattnet håller ungefär samma temp som lokalen. Vi har lite värme i golvet så det blir ingen kyla underifrån.
Vad kostar det och hur bokar man?
Aktuella priser, mer info, recensioner och bokning finns på Boka Direkt.
Nåt annat som är bra att tänka på?
Kan vara ide att ha med lite favoritgodis första gången och då gärna sånt som ”smälter” om man tappar ner det i vattnet, dvs inte morot eller äpple som kan ligga och ”skrämmas” i vattnet sen 😉 Är det geggig säsong så är det bra om hästen är hyggligt rengjord hemma innan också, jag måste vara noggrann med att inte få in grus i maskinen så vi måste spola av så mycket som möjligt innan hästen går in. Kan även vara bra att tänka på att broddar funkar inte på gummimattan i bandet och inte heller sk road nails som verkar bli vanligare och vanligare.
Mer info och inte minst fina recensioner hittar du i Boka Direkt, och på Instagram hittar du mängder med exempel på hästar som går i vattenträning på olika vattenhöjder och i olika hastigheter.