Halvhalter och övergångar är ju bra för samling – eller? Vid valda tillfällen så har jag varit mer än lovligt sugen på att gå i diskussion men ändå valt att avstå. Det är vanskligt att ”tafsa” på en metod som varit ”sanning” i snudd på århundraden samt åtskilliga tränares lösning på problem med hästar som går på bogarna. Och personligen vill jag heller inte dissa utan att förklara så mina tankar når fram och i detta fallet gör man det inte i en handvändning.

Så jag ger det ett blogginlägg istället. Ja, halvhalter och övergångar kan ha sin plats och öka samling men inte förrän en funktionell biomekanik är på plats med muskelkedjor aktiverade i rätt ordning. I annat fall är de faktisk tvärtom…

Vi är säkert alla överens om att hästen behöver ha engagerade bakben och de flesta håller säkert även med om att vi vill flytta tyngdpunkten bakåt så bakbenen får ta mer vikt och så hästen kan lätta i framdelen. Gott så. Men vägen dit? Hur gör man? Hur gör du? Eller hur vill din tränare att du ska göra?

Jag tycker att det börjar röra lite på sig i vokabulären i hästsverige och ord som ”core” och ”bålstyrka” nämns med allt jämnare mellanrum. Men jag vill höra det mer, mer meeeer! Det är superviktigt för att hålla våra moderna hästar hållbara! Utan stabiliteten som dessa begrepp bidrar till så blir det förr eller senare problem.

Jag skulle också vilja att vi börjar prata om muskelkedjor. Enkelt kan man förklara det som vi vilken ordning man aktiverar muskelgrupper. Rätt, fel eller utebliven aktivering kan avgöra om en övning blir blir funktionell (bygger upp) eller dysfunktionell (sliter ner). För alla individer är det avgörande att stabiliserande muskelgrupper aktiveras som nummer ett i muskelkedjan. Ju högre intensitet som ska utföras (ex tungt lyft) desto viktigare är aktiveringen. När det gäller hästarna är lyft av framdelen extremt tungt. Att vi sitter på ryggen och böjer ryggraden ”åt fel håll” gör inte det hela lättare. Det finns små muskler närmast ryggraden som har som huvuduppgift att stabilisera. Förhoppningsvis är de friska, starka och aktiva. Då kommer de hjälpa till per automatik vilket är tur för de är svårare att aktivera ”med vilja” . Men för att ytterligare stabilisera ryggraden i ett bärande läge med stark länd och förutsättningar för kraftöverföring från bakdel upp över ryggen är det angeläget att lära hästen aktivera underlinjen (magmusklerna).

Aktivering av underlinjen är nummer ett i muskelkedjan för funktionell biomekanik.

Dock missar vi detta väldigt ofta…eller ignorerar…eller inte tror på det… För det står ju inget om det i ridhandböckerna från 60-talet…eller nåt. Kanske behövde inte hästarna på 60-talet en aktiv underlinje. Kanske var de redan stabila som pansarvagnar. Eller så tänkte man inte i de banorna helt enkelt. Men tiderna, hästarna och tänket förändras så kanske vi ska snegla mindre på 60-talet och mer på nutiden för att inte minst #stoppahältan? Jag träffar i alla fall hästar varje vecka som har stora problem (och har haft länge) med dysfunktionell biomekanik. Om man har försökt ändra den genom drivna bakben och halvhalter låter jag vara osagt men jag kan lova att det är inget jag rekommenderar i första skedet för att komma till rätta med den. Jag tänkte beskriva varför.

På bilden nedan vill man få bättre engagemang i hästens bakben. Man driver på för att få den att kliva in under sig och ”ta mer vikt” med bak (1). Tankevurpan här är att för att få bakbenen att ta mer vikt och förbereda samling så behöver de uppmuntras att bromsa (ta upp kraft, vinkla lederna) istället för att gasa på (skapa kraft, öppna lederna). För att få tyngdpunkten bakåt så är det egentligen alltså inte bakbenen som ska drivas längre in under hästen utan hästens ”överkropp” som ska bakåt över bakbenen. (Hängde du med? Fundera på skillnaden en stund och tänk bildligt, jag menar inte att hästen ska tappa energi och framåtbjudning och sätta sig 😉 Det är en process) Det är då man får hästen i uppförsbacke och tyngdpunkten rör sig bakåt. På bilden är tyngdpunkten som synes på väg framåt. Man har också missat aktivera underlinjen så ryggen och framför allt länden blir instabil.

I nästa bild har man lagt till halvhalter. Underlinjen är fortfarande inaktiv och länden instabil. Man driver på bakifrån för att få in bakbenen under hästen (1) men tyngdpunkten är på väg framåt och bakbenen har ingen bromsande/kraftupptagande arbetsuppgift. När man då lägger in halvhalter och övergångar neråt kommer frambenen stå för det mesta av den bromsande förmågan och hästens tyngd bakifrån kommer skapa ännu mer tryck på frambenen (2). Halsbasen – som vi vill få upp för att få hästen i uppförsbacke – trycks också ner. Det blir som när man bromsar med handbroms/framdäcket på en cykel och inte minst hovlederna blir högt belastade.

För en häst med dysfunktionell biomekanik och oordning på muskelkedjorna är halvhalter kontraproduktivt för både samling och hållbarhet.

För en häst med funktionell biomekanik och fin ordning på muskelkedjorna kan däremot halvhalter uppmuntra mer tyngdpunkt bakåt och önskvärd uppförsbacke. I sista bilden visas:

1 – Aktiv underlinje som stabiliserar länden och ger möjligheter för…
2 – …bakbenen att börja kliva in och bromsa… (dvs mer som när man bromsar med fotbroms/backdäcket på en cykel)
3 – …så att halvhalten kan fungera som ”lyftande” och flytta tyngdpunkt bakåt

I vår metod med Equiband och Equibodyblance hjälper vi hästar att aktivera sin underlinje samt hitta en funktionell biomekanik som sen kan utvecklas mot mer samling om så önskas. Metoden är både enkel och rolig och lägger en grund för hästens arbetsmetodik som ger långsiktig hållbarhet och bättre förutsättningar för prestation. Finns mängder med läsning här i bloggen om du vill veta mer eller fråga oss gärna 🙂

Share via
Copy link
Powered by Social Snap