”Min häst behöver så lång uppvärmning.”
”Mot slutet går hen jättefint men innan dess är det kämpigt.”
Känner du igen dig?
Tänkte vi skulle kika lite på vad detta egentligen innebär, vad det kan få för konsekvenser samt hur man kan förändra. (OCH! För säkerhets skull, det där med kamel är inte bokstavligt talat 😉 )
Att hästen behöver lång uppvärmning behöver i sig inte vara nåt konstigt. Hästen kan till exempel vara äldre eller vad jag kallar ”bindvävshäst” vilka båda kan behöva lite längre tid på sig att få upp lämplig cirkulation och värme i vävnader – frågan är då hur man bäst spenderar tiden fram till uppvärmningen är klar?
I nästa fall så antar jag att man räknar bort uppvärmningen och att det är i det faktiska/tekniska jobbet som det är kämpigt innan hästen ”släpper igenom” (analysera gärna vad det kan beror på i just ditt fall, allt har en orsak).
All träning vi gör med hästarna har konsekvenser och generellt så kan vi väl säga att merparten av ryttarna vill ha en förbättring (exempelvis styrka, teknik, rörlighet, liksidighet mm) i sina hästar. Men om man vill ha en förbättring så är det angeläget att tiden med hög kvalitet överstiger tiden med låg kvalitet. Vilket är det annars som kommer tränas/förstärkas..?
Exempel: Du rider dressyr 3 pass på en vecka i sammanlagt ca 150 min effektiv tid varav 120 min med sämre kvalitet där ni kämpar med form, kontakt, liksidighet, undertramp, korrekt coreaktivitet osv. Resterande 30 min flyter allt på och ni dansar tillsammans. Men det är inte de 30 dansande minuterna den veckan som kommer påverka hästen mest utan de 120 kämpiga, slitsamma minuterna.
För att dra en parallell så hjälper det inte exempelvis snabbköpskassörskan att sträcka på sig och arbeta ergonomiskt en av sju timmar i kassan – hon kommer ändå få gamnacke förr eller senare. Och fråga vilken idrottare som helst, no way in hell att de spenderar kanske 70% av sin träningstid på övningar med dålig kvalitet. Det är waste of time, ökar skaderisken och gynnar felaktig/prestations-nedsättande motorik. Exakt samma gäller för hästarna, problemet är bara att de har inte en aning om vad som är vad.
En annan aspekt intressant att ta upp i sammanhanget är att en vanlig tanke är att man ska sluta när det går bra (kanske som en belöning eller kanske helt enkelt för att både häst och ryttare är helt slut) men den metodiken funkar bara när det gäller beteendeträning. Muskler, nerver och deras samspel (motorik) är träningsfysiologi och det svarar inte på belöning – de behöver istället kvalitativ, repetitiv, aktivitet över tid.
Om man vill ha förbättring är det alltså angeläget att ha ork kvar så att man kan förlänga tiden med kvalitativ träning. Eller ännu hellre minska tiden med dålig kvalitet så att tiden med bra kvalitet blir dominerande i varje pass utan att ridtiden för den skull blir längre. Det sistnämnda är equiband bra på att åstadkomma, på kort tid dessutom. Slänger man in lite regelbunden equibodybalance också så är min erfarenhet att kvaliteten förbättras ytterligare. 🙂
Så, tillbaka till uppvärmningen. Om det är en äldre häst eller en sk bindvävshäst – dvs häst där muskelmassan har mycket inslag av bindväv vilket gör allt lite ”trögare” – så är det först och främst värme och rörlighet som behövs. I vilket fall så är det viktigt att värmen är på plats innan man börjar joxa och trixa med form. Så skit i formen initialt helt enkelt. Gå bredvid och led hästen med maximalt övertramp så rörligheten kommer igång. Sen kan du sitta upp och trava nåt varv innan rumpan ska upp ur sadeln och hästen får galoppera på runt fyrkanten i båda varav. Sen är hästen varm och rörlig och kvaliteten på arbetet bör komma så snart som möjligt.
Om hästen inte är äldre eller har mycket bindväv utan behöver lång startsträcka till kvalitet av andra anledningar så tycker jag det finns anledning att tänka utanför boxen och prova nya upplägg, övningar och metoder för att vända på ekvationen. (Ja, inte typ graman då förstås). Många säger till exempel att kvaliteten på ridningen blir bättre efter de har galopperat och då finns det ju ingen anledning att vänta med galoppen till efter traven eller hur? Om det trots allt inte funkar så kan det vara lämpligt att ge vävnaderna mer möjlighet till återhämtning eftersom arbetspassen faktiskt blir mer nedslitande än uppbyggande.